cooltjejioslo

Alltså denna onsdag, kan den inte bara ta slut vara över och sen vill jag aldrig bli påmind om den igen. Vill ju lite skriva och berätta om den i hopp om sympti, men då kommer den inte försvinna utan vara kvar här och påminna mig så därför hoppar jag det. Jag har i allafall varit både arg och trött och ledsen och glad och allt där emellan. Nu sitter jag på nattbussen mellan oslo och Linköping, det är trångt och varmt, luktar lite instängt och mat. När jag åker någonstans och vet med mig att jag kommer somna är det viktigt för mig att min resekamrat blir rätt, att det blir någon lagom kramgo icke läskig människa. Jag brukar spana ut någon lagom rund snäll människa och sätta mig bredvid som ser ut som om de kommer tycka det är okej att jag kommer somna på dem. likadant gjorde jag denna gången. Hade hittat mig en kramgo farbror men sen var jag tvungen att hetsröka och ringa mina vänner innan jag for så jag kom lite sent och istället för en kramgo farbror med mjuka axlar fick jag en illaluktande kille i min ålder som är äckligt smal. hatar äckliga människor. Framför mig och bakom mig och till höger om mig sitter 8 familjemedlemmar ur en familj som varit och hälsat på sin son/kusin/bror/farbor/som just flyttat till Oslo, han jobbar på ett lager och bor med en snäll flicka som såg lite rar ut, de pratar och pratar och skrattar och äter mat som luktar konstigt och pratar ännu mer om verkligen allt mellan sonen till läget i syrien till vad som är inne i höst till vilken dålig sommar vi haft. Jag vill få ett utbrott, jag vill göra en scen och kasta deras matlådor så det flyger ris över hela bussen och skrika att jag kanske haft en jobbig dag och nu vill jag bara sova! Men jag våhar inte, gaah vad jag hatar att jag är en tönt. Häromdagen skulle jag prova att jonglera, jag bad om att få prova, sen när jag fick bollarna kände jag att men gud det här kan ju inte jag och gud vad pinsamt, tänk om det flyger bollar över allt nej men gud vad pinsamt det vore och så ojjade jag mig och sen skrattade jag mitt låtsas skratt och gav tillbaka bollarna och sa " jag kom på att jag inte kunde". ååh vad det är jobbigt att vara jag ibland. När det kommer till jonglering eller nya saker över huvudtaget är det jobbigt att vara jag. Men herregud vad jag avskyr killen brevid mig. Klockan är snrt 2 och han har sovit fram tills nu. Nu ska han äta lite snacks, han har en burk med uppskurna bitar med frukt, luktar och ser ut som äpple och melon. Konstig kombo. Men grejen är att han skurit upp dessa bitar innan han gick till bussen, han har dem i en glassbytta och de skvalpar på botten och ser vidriga ut. Gud jag vill fråga honom vad det är för fel på honom, varför han skär sina äpplebitar innan han äter dem och nej han har inte tandställning! Han är ju ung! åååh nu kom det upp kärleksproblem från en okänd människa på facebook. Tack swebus för internet och resten av dagen kan nu gå och dö!