cooltjejioslo

Livet är det där eländet som pågår mellan fyllorna brukar min pappa säga, någon annan har sagt det innan och nu säger jag det. Ibland får jag efter några glas alkohol snilleblixten att idag, idag ska jag fan dricka mig helt sjukt packad. Ja, gör jag det löser sig allt och det förtjänar jag ju. Och så häver jag i mig, och gör bort mig och vaknar upp med en grotesk ångest och lovar mig saker hit och dit, som jag faktiskt ofta håller. Sen rannsakar jag mitt liv och inser något livsviktigt och klokt sen sköter jag mig ett tag. Sen kommer den där snilleblixten igen och det gjorde den visst nu när jag var i Finland på jobbresa med Fazer och 200 fazer människor. Då infann sig känslan och jag blev plakat. dock kom inte ångesten förens på flyget hem då jag fortsatte vara kalaspackad hela morgonen då jag fick knacka dörr på hela hotellet om att hitta mina saker. Sen satt jag på ett flyg hem med så mycket ångest att jag trodde jag skulle dö, önskade att planet skulle störta och att jag skulle slippa gå till jobbet idag. Jag fick gå dit och jag vill fortfarande dö. Kanske lite mer till och med. Meeen, med denna ångest i kroppen drog min fina fantatiska underbara vän Frida med mig ut på svampplockning i Österås, vi promenerade runt i skogen och pratade livet och jag lovade saker jag kommer hålla ett tag. Kom på nya planer och fast att en del av mig vill dö och det gör nästan ont av all ångest känns livet lite mindre eländigt just ikväll. Återkommer om hur det går med mig. Och med detta skrivet, Frida är en fantastisk människa och man bör inte shotta sprit med kollegor och chefer. God natt!